Ubos sa Sec. 4, Article VI sa 1987 Constitution, “The Supreme Court, sitting en banc, shall be the sole judge of all contests relating to the election, returns, and qualifications of the President or Vice-President, and may promulgate its rules for the purpose.”
Isip tighukom sa tanang protesta kabahin sa eleksyon sa Presidente ug Bise-Presidente, ang Supreme Court gitawag nga Presidential Electoral Tribunal (PET).
Sa kasaysayan sa nasod ubos sa 1987 Constitution, lima na ang kaso ang miabot sa PET.
Niadtong 1992, si kanhi Senador Miriam Defensor-Santiago mi-contest sa pagkapili ni kanhi Presidente Fidel Valdez Ramos sa 1992 National and Local Elections. Ang maong protesta gi-deklara nga moot and academic dihang milansar ug nakadaog si Santiago isip Senador sa 1995 midterm elections.
Niadtong 2004, ang mitaliwan na nga aktor nga si Ronald Allan Poe o mas nailhan sa ngalang Fernando Poe Jr. (FPJ) miprotesta sa pagkapili ni kanhi Presidente Gloria Macapagal Arroyo. Apan pagka Disyembre 14 sa maong tuig, namatay si FPJ. Ang iyang biyuda, Jesusa Sonora Poe (Susan Roces) mi-file og motion to intervene and/or substitute the deceased party, apan wala kini tugoti sa PET, kinsa mi-rule nga dili real party-in-interest si Susan Roces.
Sa mao gihapong tuig, si kanhi Senador Loren B. Legarda mi-contest usab sa pagkapili ni Noli L. De Castro isip Bise-Presidente. Apan gi-dismiss ang maong kaso human wala makabayad si Legarda sa additional deposit alang sa pag-rebisa sa mga balota. Usab, si Legarda milansar, napili, ug milingkod isip Senador human ang 2007 elections, busa, sama sa Santiago v. Ramos, gikonsidera nga mibiya sa iyang protesta.
Niadtong 2010, si kanhi Senador Manuel A. Roxas (Mar Roxas) miprotesta usab sa pagkapili ni kanhi Bise-Presidente Jejomar C. Binay. Apan mikabat na lang ang unom ka tuig wala pa mahuman ang protesta. Ug sa pag-file og certificate of candidacy ni Roxas alang sa pagka-Presidente niadtong 2016, gikonsidera nga gibiyaan niya ang protesta.
Ang PET Case No. 005, Ferdinand “Bongbong” R. Marcos Jr. v. Maria Leonor “Leni Daang Matuwid” G. Robredo ang labing unang PET case nga miabot sa punto sa pag-recount ug revise sa mga pilot provinces.
Sa rules man god sa PET, gikinahanglan mo-identify og tulo ka pilot provinces diin gituohan sa protestant nga may dako siyang tsansa nga mapataas ang botos. Si Marcos mipili sa Camarines Sur, Iloilo, ug Negros Oriental. Apan unsang pagka unsaa, human sa recount ug revision, misaka pa man hinuon ang labaw ni Robredo kang Marcos og bali 15,093 ka botos.